En Adventsaga – Men gymnastikskorna blev kvar…

Allting var annorlunda på den här tiden och ändå är det inte så väldigt länge sidan. Berättelsen utspelar sig under 1920-talet någonstans i Sverige. Och den är på många sätt rörande, obegriplig och hjärtskärande, men har på sitt sätt en lyckligt slut.

Emil var en ung man som sedan barnsben varit barnsoldat i Frälsningsarmén, något som följde av att båda hans föräldrar var medlemmar i denna frikyrka. Han var tidigt en flitig försäljare av “Frälsis” tidning Stridsropet, uppfylld av Gud som han var.

Hans pappa Nils, var synsk och kunde se både det ena och det andra. Det var en förmåga han ärvt och som sedan också skulle ärvas av kommande generationer. Nils kunde se både det ena och det andra av sådant som skulle komma att hända. Han hade gåvan. Båda han och hans hustru Greta hade kommit långväga ifrån till den lilla staden där de startat en liten rörelse som gav pengar till mat och husrum för dem själva och de många barnen, däribland Emil.

Emil traskade gata upp och gata ner med Stridsropet under armen och sålde till alla han kunde. På fötterna hade han trasiga gymnastikskor vilken tid på året det än var. De hade de inte så fett och allt som fanns skulle delas med den stora familjen. Barnen fick hjälpa till med det. Hans äldre bror Axel brukade reta honom för skorna och säga “Tror du verkligen att Gud släpper in dig i himlen med de där trasiga skorna”. Varvid Nils svarade “Då sparkar jag av mig dem innan”.

Hela familjen bodde i den övre stadsdelen där de hade en liten stuga med tillhörande vedbod och andra uthus. En dag kom mamma  Hilda hem och fann maken Nils i vedboden. Han var i upplösningstillstånd, helt förtvivlad och vrålade gång på gång “Nu har det gått dåligt för Emil”. Synsk som han var såg han precis vad som inträffat.

Emil var som vanligt ute och sålde Stridsropet helt uppfylld av sin mission att frälsa så många som han bara kunde. Kanske var han inte helt uppmärksam när en av den lilla stadens få fordon kom körande. Bakom ratten satt en av de bättre bemedlade i i staden som alltså hade råd med bil. Han sjöng muntert för sig själv efter att ha varit på lokal där han inmundigat några snapsar. Han kände sig glad i hågen.

Så plötsligt dök Emil upp framför fordonet, lite frånvarande och uppfylld av gudomlig glädje och förtröstan som han var. Sen hände det som inte får hända, då mannen med sin bil inte hann styra undan utan körde på den stackars pojken. Emil flög och när man sedan kom fram till platsen för olyckan var Emil död. Han hade farit till Gud, som han själv skulle ha uttryckt det. Vad hände då med den som kört på honom? Ingenting alls. Vid den tiden var det skillnad på folk och fä och eftersom föraren av den olycksaliga bilen var ett “högdjur” fick han aldrig ens stå till svars för vad han gjort.

Bredvid Emils livlösa kropp stod gymnastikskorna. Precis som han sagt hade han sparkat av sig dem innan han for upp till den himmelske Fadern.

Följ och gilla:

En säker färd på osäkert underlag

Hemma helskinnade efter en tripp till Harads och Edeborg där Julmarknaden gick av stapeln idag lördag. Vilket väglag alltså! På vägen dit då snömodd och hällregn manade till försiktighet. För att inte tala om hemvägen då det var mörkt och ishalka.  Hemresan gick i säkra 60 km/timmen och ändå var det på vippen att vi halkade av vägen då det plötsligt dök upp renar på vägen och bromssträckan på isbana inte är vad den borde vara. Glad att mannen följde med som chaufför. Annars hade jag nog varit helt slut då jag kom fram och ännu mer slut då jag kom hem.

Men vilken härlig Julmarknad i Edeborg bygdegård. Fina lokaler till tusen och jättebra organiserat. Massor av försäljare som sålde allt annat än böcker. De flesta andra hade stickade vantar, mössor, hemsytt eller hembakt. Stämningen var toppen. Lucia hälsade på och jultomten delade ut klappar till barnen. Harads har engagerat många i byaföreningen och har även en egen revy. Jag ska definitivt försöka få biljetter till deras nästa Haradsrevy.

Många av mina böcker och en och annan räv kommer att bli julklappar till barn i Harads och närliggande byar. Det var väldigt gott om besökare som gav sig tid att gå runt bland alla försäljare. Hit åker jag fler gånger och hoppas på bättre bilföre då.

Följ och gilla:

En ny PREMIÄR för mig

Senaste året har det hänt mycket. Jag har hunnit skriva en bok och ge ut den. Två bokmässor har jag varit med på. Innan jag debuterade som författare var jag hälsoinspiratör och var med på flera marknader. Men nu ska jag för allra första gången åka iväg och vara med på en Julmarknad med min bok I Rävens Spår. Det känns verkligen jättespännande!

Det är Julmarknad i Harads lördag 9 december på Edeborg. Tiderna är 11.00 – 16.00 och där kommer jag att finnas med. Det blir både kul och spännande. Hoppas såklart att boken får bli julklapp till många snälla barn 🙂

Om du inte kommer till Harads men vill ha boken kan du beställa den via bokus.com och adlibris.com. Vill du ha boken signerad – beställ via mig

Vid mitt bord på Edeborg kommer du att hitta:

  • Boken I Rävens Spår – en äventyrssaga
  • Söta och kramvänliga rävar
  • Jultävling
  • …och kanske något mer

Varmt Välkommen!

Följ och gilla:

Astrid Lindgren och jag

♦ Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus ♦

Jag har ett långt och varaktigt förhållande till Astrid Lindgren och hennes berättelser. En författare som inte går att överträffa i barnboksgenren tycker jag. Hennes böcker har varit till stor glädje för mig ända sedan jag liten var och läste många av hennes böcker. När jag själv fick barn blev det återigen Astrid Lindgrens böcker som blev lästa. De är helt fantastiska!

När jag själv skulle skriva min bok, toklyssnade jag på ljudböcker med Astrids sagor. Och det gav verkligen inspiration och sagokänsla. Det blev mycket lättare att uttrycka sig då jag skulle skriva.

Nu konstaterar jag att hon har ännu en härlig bok som inte tidigare givits ut på svenska. Det är hennes dotter som hittat ett gammalt manus till en bok som givits ut på tyska men som uppenbarligen också fanns i Astrids kvarlåtenskap.

Astrid Lindgrens bok heter Räven och tomten och är en riktig julsaga som sägs bjuda på magisk julstämning. Boden är illustrerad av Eva Eriksson. Min bok I Rävens Spår – en äventyrssaga handlar inte om Julen, men precis som i Astrid Lindgrens bok är en räv huvudfigur i sagan. Därav det här inläggets titel. Båda böckerna kan beställas via Bokus.

Följ och gilla:

KRAFTEN

Det var väldigt frestande att använda ett berömt uttryck här på engelska “The Force” i titeln till inlägget, men jag beslöt att låta bli. Det jag menar med kraften har ingenting med Star Wars att göra.

Som författare behöver jag påfyllning utifrån för att få inspiration. Och den bästa inspirationen hittar jag i naturen som ger så mycket. En promenad i skogen under de årstider det är möjligt, att gå på vattnet (läs isen) när skogen inte är tillgänglig, att påta i trädgården. Att vara tillsammans med familjen är också viktigt för mig. Därefter kommer att sjunga och att träffa andra människor. Det ger mig kraften och därmed inspirationen att skriva, att få alla historier jag har inom mig på pränt.

Ibland behövs extra mycket inspiration utifrån, som när livet är särskilt svårt. Just nu har vi sjukdom av det allvarligare slaget i släkten då en nära släkting till min man fått cancer. Just cancer drabbar inte bara den som är sjuk, det har vi och så många andra fått erfara. Sådant tar på krafterna mer än vad man tror. Då man ska räcka till för allt. Men det sägs att man inte får större prövningar än man klarar av. Hoppas det stämmer…

Så här års med korta dagar gäller det att ta vara på det dyrbara ljuset de få timmar solen visar sig. Dagen är bara drygt 4 timmar lång.

Eftersom jag är en naturmänniska är det inte konstigt att min debutbok utspelar sig i skogen. Så blir det även i fortsättningen. Den kraftfulla skogen kommer att finnas med på ett hörn.

Följ och gilla: