Här finns inga monster eller ond bråd död

♦ Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus och Storytel ♦


Det finns böcker och filmer om i stort sett allt. Då det gäller böcker så finns en uppsjö av deckare där ingrediensen mord återfinns. Spännande javisst, men varför är vi så fascinerade av just dödande? Jag erkänner att jag själv gärna tittar på deckare på TV. Men då ska det helst vara engelska deckare där det visserligen mördas en del, men som har ett stort fokus ligger på karaktärerna som gärna är lite excentriska och udda. Mina favoriter är Midsomer Murders, Kommissarie Lewis, Poirot. Lagom spännande och oftast inte så mycket blod.

När det kommer till böcker, så läser jag nästan aldrig böcker. Jag lyssnar helst eftersom jag blir så lugn och avslappnad av läsning att jag nästan undantagslöst somnar. Men det finns ingen regel  som inte har något undantag. Ibland ramlar det bara intressanta böcker över mig.

Som för en dryg vecka sedan då jag själv hade bokbord på Eyvind 2017 – Norrbottens författar- & berättardagar. Under en timme på lördagseftermiddagen signerade Mikael Niemi sin senaste bok Koka Björn och jag var en av de första i kön. Jag hade bestämt mig för att just den boken kändes viktig och att den skulle jag köpa ett signerat exemplar av. Jag vet ju sedan tidigare att han skriver så förbaskat bra. Ta t.ex. Populärmusik från Vittula som också blivit film. Mikael är förresten en mycket trevlig prick som jag hann växla några ord med. Jag hade inte kommit igång med läsningen av Koka Björn ännu och om du läser vidare så ska du få se vad som hände.

Jag har också ganska nyligt avslutat läsningen av två udda och spännande böcker, dock utan mord och annan ond bråd död.Senast avslutade bok är När Jesus landade i Bromölla av Sten Sture Skaldeman som spekulerar i vad som skulle hända och hur folk skulle reagera. Hur kyrkan skulle reagera, polisen, Socialstyrelsen m.m. En mycket dråplig bok med mycket humor. Ett bokfynd för såna som mig.

Boken jag läste dessförinnan är Kaffe, kaka och kremering Tack! av Kerstin Nedergård (som förresten var min bordsgranne på ovan nämnda Eyvind 2017). En bok som tar upp det här med döden på ett humoristiskt sätt. Då huvudpersonen får ett cancerbesked, bestämmer hon sig för att planera sin egen begravning inklusive allt. Jag skrattade en hel del då jag läste boken, som samtidigt ger en hint om att det där med döden, kan ses med olika glasögon.

Och varför har jag då inte kommit igång med läsningen av Mikael Niemis senaste bok. Jo, mitt i lyckoruset av att hålla boken i min hand och längtan efter att börja läsa tänkte jag “den har väl inte hunnit komma på Storytel?” Men tänk det hade den – och just i kväll ska jag starta upp lyssnandet på boken. Säkerligen med boken i hand för känslans skull 🙂

Tänk vad andra böcker att lyssna på och att läsa inspirerar mig i mitt eget skrivande. Innan jag skrev min debutbok lyssnade jag på massor av sagor på just Storytel. Helt underbart!

Följ och gilla:

I Rävens Spår har fått sin första recension x 3 – Hurra!

Men så himlaglad jag är. Många har köpt min debutbok, men aldrig kunde jag väl drömma om att få denna fina recension av boken, av en annan mycket mer erfaren författare. Jag sitter och ler stort medan jag skriver detta.

Och inte nog med att recensionen finns på ETT ställe, den finns på flera ställen; CDON, på bokens Facebooksida och på Bokus (där jag inte hittar var recensionen ligger, men den finns säkert). Du kan förstås läsa recensionerna på respektive boksida, men jag ska underlätta genom att citera den. Den är både bra och rolig tycker jag:

“Det här var en rolig upplevelse! Kikki Sandström har skrivit en äventyrssaga där inspirationen hämtats från ungdomen då hon själv var 11 år och ritade och berättade för sin lille kusin.

Jag läste den med nöje och kände igen tonfallet och handlingen från min barndoms godnattsagor.

Det är en riktigt snäll bok, med bara snälla människor och med en väldigt snäll räv, som begriper mer än de flesta. Här finns inga mobiltelefoner, dataspel, monster eller kanoner. Det var nöjsam läsning för mig, men kunde det verkligen fungera på dagens hyperaktiva barn som skuttar omkring som elektriska ekorrar? Det var med viss tvekan som jag satte mig ner i soffan med min dotterdotter.

Men jag blev förvånad. Jag hade bara läst ett par sidor när jag upptäckte att den lilla odygdspåsen satt alldeles stilla och lyssnade. När jag provade att lägga från mig boken protesterade hon: ”Läs mera morfar! Läs mera!” Och då gjorde jag det.

Sammanfattningsvis var det roligt att notera att en saga som kunde ha varit skriven på 1950-talet fungerar så bra på ett litet barn av idag.”

/Sten Sture

Sten Sture Skaldeman som skrivit recensionen är själv författare till ett flertal böcker, bland annat till de böcker om GI och LCHF som inspirerade min man till att gå ner nästan 50 kg i vikt. Sten Sture är även journalist och skriver på ett språk som tilltalar mig då det har “spets” och är underhållande. Kolla in på t.ex. Bokus, det finns en rik flora av böcker att välja bland 🙂

 

Följ och gilla: