2018 kan bli mitt bästa år hittills!

Jag kommer absolut att fortsätta på den nya väg som jag svängde in på under 2017. Och varför skulle jag inte. Det känns som en mycket bra väg att gå och jag trivs med den.

2017 var i sig väldigt omvälvande. Aldrig trodde jag på att jag skulle skriva en bok. Och absolut inte en sagobok och dessutom påbörja en till. Men så blev det i alla fall. Och därefter har mitt liv förändrats radikalt. Från hälsoinspiratör med eget företag, till författare. Jag får nästan nypa mig i armen för att tro att det är sant. Och hur tänker jag mig då 2018?

Jag vägrar att ge nyårslöften men jag har goda föresatser för 2018!

Min första är att insupa mer kultur i olika former. Det enda jag har inbokat för närvarande och sedan länge är en konsert med Gaytenor, dvs Rickard Söderberg i Boden i mars 2018. Alldeles för lite. Det ska bli mer. Sen har jag ju förmånen att vara med och skapa kultur då jag sjunger al(l)t i Chorisma. Den 10 januari drar vi igång inför vårens stora konsert.

Nästa goda föresats är att synas ute mer i författarkretsar, i alla fall här uppe i Norrbotten. Nyttigt att delta i “boklivet”. Och roligt att träffa författarkollegor såklart.

Så tänker jag även bli mer fokuserad då det gäller mitt skrivande. Jag har lite svårt att slå mig ner framför datorn och skriva. Även om mitt nuvarande projekt är en ytterligare en barnbok, så gäller det att skriva på berättelsen kontinuerligt. Så boken blir klar och kan släppas under våren. Helst inför tiden då vårens bokmässor drar igång.

Det känns också viktigt att satsa på det sociala livet överhuvudtaget. Jag är lite eremit och kan lätt grotta in mig hemmavid. Lite lat är jag nog också eftersom socialt liv även innebär resor för mig som bor i en by/förort till Luleå. Det ska även bli lite mer gäster här hemma.

Och allt detta sammantaget kommer att göra mitt 2018 till det bästa året hittills! Hur blir ditt 2018 tror du?

Men nyårsafton blir ett dubbelfirande som vanligt. Självklart ska vi fira av det gamla året och fira in det nya. Men vi ska dessutom fira min man som fyller år på självaste nyårsafton! Och han kommer att bli jätteöverraskad över presenterna 🙂

 

Följ och gilla:

Vad krävs för att tina ett fruset hjärta?

|Inlägget är reklam för Bokus och innehåller annonslänkar|

När jag får tillfälle att läsa något som både är hemskt och vackert. När något gör ont och gott på samma gång. När något ger sorg och glädje i samma strof. När tårarna värker bakom ögonlocken samtidigt som munnen ler igenkännande och jag fylls av eufori. Då känns det som att jag kommit rätt, kanske för första gången i mitt liv?!

I eftermiddags kom den då i min brevlåda, Sam Carlquists andra diktsamling Gud bodde i Rågsved som utkom 2015. Direkt efter middagen började jag att läsa och har hunnit med hela första kapitlet. Och jag är helt uppfylld av texterna… Sam har ett speciellt sätt att skriva och hans Gud är inte mer än människa, men ändå så mycket mer… Och hur ska jag tolka den skarpa svarta duala fläcken som syns på omslaget mellan händerna? Hur skulle du tolka den?

Jag vilar mig från att läsa en stund medan jag skriver detta. Det känns som att det behövs för att sedan kunna ta in en bit till och en bit till… Och allt eftersom tinar mitt frusna hjärta…

Jag har tidigare läst Sam Carlquists I morgon ska jag vara lycklig som utkom 2016. Och det har visat sig vara helt rätt ordning att läsa diktböckerna. I alla fall för mig 🙂

Följ och gilla:

Ibland överträffar verkligheten dikten!

|Inlägget är reklam för Bokus och innehåller annonslänkar|

Det är en svår konst att fästa ord på papper som sedan slår an en sträng hos läsaren och som föder bilder i dennes medvetande. Det här är kommunikation på allra högsta nivå, att sändarens budskap uppfattas på avsett sätt av mottagaren.

En mycket svår konst som kräver inspiration och intuition hos den skapande parten. Gäller både dikt och prosa givetvis, men diktaren ska med relativt få ord förmedla mycket och här tror jag att det även krävs en stor portion musikalitet. Så har jag känt vid mina tafatta försök att skriva dikter och givetvis då jag läser andras.

Men ibland överträffar verkligheten dikten. När jag vistas ute i naturen “drabbas” jag av all sinnlighet i världen. Naturen är gudomlig alla årstider. Ofattbar vackert bara vi ger oss tid att insupa den.

Idag begav jag mig ut i minus 15 grader med solsken och knarrande snö. Jag njöt av varje sekund och sparade dem i mitt sinne. Bländande vackert! Konstigt nog nästan ingen annan än jag ute. Jag träffade på totalt tre personer. Längre fram i vår kommer det vara betydligt fler möten med människor. Skönt i alla fall att bo så nära naturen här uppe i Norrbotten och få uppleva alla årstider fullt ut. Naturen är verkligen inspirerande.

För att återknyta till detta med dikter och poeter. En av mina absoluta favoritpoeter av nutida slag är Sam Carlquist som skriver på ett sätt som verkligen tilltalar mitt öga och sinne. Även om det finns mycket mörker i hans dikter, finns även ett svagt skönjbart ljus, ibland ett starkare. Jag har inhandlat och med stor behållning läst Imorgon ska jag vara lycklig men nu har jag även beställt Gud bodde i Rågsved och en av de sista exemplaren av en raritet, Barnbok som var rackarns svår att få tag i. Dessutom har jag den stora glädjen att vara facebookvän med honom och han bjuder på många sköna ord. Det finns även en grupp på FB som heter Sam Carlquists Diktsamlingar om du vill gå med…

Följ och gilla:

Always be thankful

Juldagen har kommit och vi upplever 4 minuter längre tid med dagsljus. Inte för att det märks så mycket, men bara att veta om att vi går mot ljusare tider värmer gott i själen.  Jultomten och alla smånissarna tog sovmorgon idag efter en hektisk Julafton där de packade och ilade runt för att dela ut julklappar åt alla stora och små snälla barn. Hoppas du fick nåt särskilt fint i julklapp.

Min julaftons-outfit pryddes av “Always be thankful”. En bra tanke fäst på ett klädesplagg. För visst har vi så mycket att vara tacksamma för. Dessvärre passar vi på att glömma detta för det mesta. Vi har fullt upp med att deppa över allt vi vill ha. Sannolikt skulle alla vi människor må bättre om vi var tacksamma lite oftare.

Nu har vi Annandag Jul kvar. Några av oss jobbar mellandagarna, medan andra är lediga. Sedan kommer Nyårsafton och funderingar kring nyårslöften. Själv nöjer jag mig med nyårsönskningar, väl medveten om att nyårslöften är svåra att hålla.

Bästa julklappen var nog ändå att min debutbok har sålt så himla bra. Jag har signerat och skickat till folk i hela landet och fått idel ädel positiv feedback. Jag är grymt tacksam över det. I slutet av januari ser jag hur många som beställt den tryckta boken via Adlibris och Bokus. Sen kanske även någon beställt e-boken. Det blir intressant att se hur det gått 🙂

Idag har jag funnit lugnet och tänker skriva vidare på mitt nya bokprojekt. Det ska bli spännande att se var historien hamnar innan sista ordet är skrivet idag. Vi hörs!

Följ och gilla:

Julens metamorfos

Vi firar Jul och gläder varandra med julklappar, samvaro och massor av julmat. Nästan alla är lediga och har det lugnt och skönt. Många har anammat traditionen med en Vit Jul för barnens skull. Sprit hör inte Julen till överhuvudtaget. Och det är bra!

Men de flesta av oss har helt och hållet “glömt” vad vi ursprungligen firade under julen. Förr kom man ihåg det, men nu? Det är inte många som åker till Julottan och firar Jesu födelse. Jag själv har inte gjort det på många år, men mången gång tänkt på att göra det. Kanske blir det av i år…

Det hela hänger kanske ihop med att vi är så upplysta och säger till oss själva att Gud inte finns och att Jesus aldrig har vandrat på jorden. Kan vara fort gjort att göra det med alla hemskheter som sker i världen, alla krig som utkämpas i religionens namn. Men tänk om vi har fel? Vad går vi miste om isåfall?

Vad tror du på?

Följ och gilla: