När den sista stjärnan slocknar

Med några dagar kvar till Tjugondag Jul, eller Tjugondag Knut är det många som inte orkat vänta. Många har plockat bort julgrejorna redan denna helg, eller dessförinnan. Och ljuset är på väg, vi får allt fler ljusa timmar per dygn. Idag är det Trettondag Jul och här i Luleå, Norrbotten har går solen upp 9:39 och ner 13:34. Jämför vi med Vintersolståndets 9:55 och 13:03 har vi redan fått 47 fler ljusa minuter per dygn. Nu går det med raketfart och vi får 5 nya ljusa minuter per dag.

Men det finns en djupare innebörd i detta med mörker och ljus. En kär vän som heter Irene brukar skriva sina morgonbetraktelser på Facebook och idag innehöll texten detta:

Mörker kan inte fördriva mörker. Endast ljus kan göra detta. Hat kan inte fördriva hat. Endast kärlek kan göra detta.

Så sprid ditt ljus efter bästa förmåga. Det finns människor som vandrar omkring och ser allt i nattsvart mörker och som inte orkar ta sig upp till ljuset. Det finns människor som har ett outgrundligt hat mot allt och alla. Och alla behöver vi kärlek. Att ge är att få!

Den sista stjärnan behöver inte slockna om vi hjälps åt att hålla den brinnande…

Följ och gilla:

2 thoughts on “När den sista stjärnan slocknar

  1. Att äga vår historia kan vara svårt men inte i närheten så svårt som att tillbringa vårt liv med att springa ifrån den. Att omfamna våra svagheter är riskabelt men inte i närheten så riskfyllt som att ge upp kärlek, gemenskap och glädje – de erfarenheter som gör oss mest sårbara. Endast när vi är modiga nog att utforska mörkret kommer vi att upptäcka den oändliga kraften i vårt eget ljus.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *