Från författare till poet över en natt

Ja, nästan så var det – men inte riktigt. Eller egentligen inte alls, även om det gick fort som attan på slutet. Som alla bloggläsare väl vet vid detta laget har jag skrivit och släppt en barnbok under hösten 2017 och påbörjat nästa alster.

Därutöver har jag “hittat” en poet, Sam Carlqvist och hans diktböcker på Facebook (var annars), köpt hans böcker och förundrats över hur sköna texter han kan skriva. Inspirerad av detta började jag själv skriva små “diktsnuttar” lite då och då när jag hade känslan.

Så dök en annons upp på Facebook (eller var det någon annanstans) att det skulle ges ut en Antologi med dikter av skrivande norrbottningar till Världspoesidagen den 21 mars 2018. Där stod att den som ville kunde skicka in sin dikt och att arrangörerna skulle välja ett antal dikter till den nämnda Antologin. Självklart valde jag ut en av mina dikter och skickade in – nåt annat hade varit konstigt… Dock färgad av Jante trodde jag väl inte att jag skulle få bli med i Antologin, men…

Min dikt kom med!

För några dagar sedan hade jag ett mail i min inbox med texten:

“Din dikt har blivit utvald till antologin. Således har vi reserverat ett exemplar till dig. Antologin kommer att presenteras på Luleå stadsbibliotek 21 mars 18.30. Kan du komma? Då får du din bok personligen. I så fall, vill du läsa din dikt från vår scen? I annat fall, får vi tillstånd att läsa den?…”

Och sjlvklart ska jag vara på plats. Inte ens vilda hästar skulle kunna hålla mig därifrån. Kanske du vill komma? Här kan du läsa mer om evenemanget 🙂 Välkommen!

PS! Givetvis kommer Antologin att vara till försäljning under kvällen!

Följ och gilla:

Vad krävs för att tina ett fruset hjärta?

|Inlägget är reklam för Bokus och innehåller annonslänkar|

När jag får tillfälle att läsa något som både är hemskt och vackert. När något gör ont och gott på samma gång. När något ger sorg och glädje i samma strof. När tårarna värker bakom ögonlocken samtidigt som munnen ler igenkännande och jag fylls av eufori. Då känns det som att jag kommit rätt, kanske för första gången i mitt liv?!

I eftermiddags kom den då i min brevlåda, Sam Carlquists andra diktsamling Gud bodde i Rågsved som utkom 2015. Direkt efter middagen började jag att läsa och har hunnit med hela första kapitlet. Och jag är helt uppfylld av texterna… Sam har ett speciellt sätt att skriva och hans Gud är inte mer än människa, men ändå så mycket mer… Och hur ska jag tolka den skarpa svarta duala fläcken som syns på omslaget mellan händerna? Hur skulle du tolka den?

Jag vilar mig från att läsa en stund medan jag skriver detta. Det känns som att det behövs för att sedan kunna ta in en bit till och en bit till… Och allt eftersom tinar mitt frusna hjärta…

Jag har tidigare läst Sam Carlquists I morgon ska jag vara lycklig som utkom 2016. Och det har visat sig vara helt rätt ordning att läsa diktböckerna. I alla fall för mig 🙂

Följ och gilla:

Ibland överträffar verkligheten dikten!

|Inlägget är reklam för Bokus och innehåller annonslänkar|

Det är en svår konst att fästa ord på papper som sedan slår an en sträng hos läsaren och som föder bilder i dennes medvetande. Det här är kommunikation på allra högsta nivå, att sändarens budskap uppfattas på avsett sätt av mottagaren.

En mycket svår konst som kräver inspiration och intuition hos den skapande parten. Gäller både dikt och prosa givetvis, men diktaren ska med relativt få ord förmedla mycket och här tror jag att det även krävs en stor portion musikalitet. Så har jag känt vid mina tafatta försök att skriva dikter och givetvis då jag läser andras.

Men ibland överträffar verkligheten dikten. När jag vistas ute i naturen “drabbas” jag av all sinnlighet i världen. Naturen är gudomlig alla årstider. Ofattbar vackert bara vi ger oss tid att insupa den.

Idag begav jag mig ut i minus 15 grader med solsken och knarrande snö. Jag njöt av varje sekund och sparade dem i mitt sinne. Bländande vackert! Konstigt nog nästan ingen annan än jag ute. Jag träffade på totalt tre personer. Längre fram i vår kommer det vara betydligt fler möten med människor. Skönt i alla fall att bo så nära naturen här uppe i Norrbotten och få uppleva alla årstider fullt ut. Naturen är verkligen inspirerande.

För att återknyta till detta med dikter och poeter. En av mina absoluta favoritpoeter av nutida slag är Sam Carlquist som skriver på ett sätt som verkligen tilltalar mitt öga och sinne. Även om det finns mycket mörker i hans dikter, finns även ett svagt skönjbart ljus, ibland ett starkare. Jag har inhandlat och med stor behållning läst Imorgon ska jag vara lycklig men nu har jag även beställt Gud bodde i Rågsved och en av de sista exemplaren av en raritet, Barnbok som var rackarns svår att få tag i. Dessutom har jag den stora glädjen att vara facebookvän med honom och han bjuder på många sköna ord. Det finns även en grupp på FB som heter Sam Carlquists Diktsamlingar om du vill gå med…

Följ och gilla:

Uti storm och natt!

Vissa ord kan betyda extra mycket för en. För mig är det en textrad från en skål som bara plockades fram i juletid i mitt barndomshem. Den skålen står numera alltid på hedersplats i min bokhylla, på en speciell hylla med barndomsminnen.

Den är nött och skålens dekorationer suddiga, men vad gör det. Jag vet hur den såg ut från början. Men det är sleven i skålen som innehåller textraden jag syftar på, “Sök i allt blott själva kärnan”. För en del år sedan sökte jag på just den textraden och fann då att den kom från en dikt av K.V Böttiger och när jag läste hela texten fick jag en aha-upplevelse. Den sade mig så väldigt mycket. Tänk att en dikt kan säga så mycket med några få ord som somliga behöver en hel bok för att beskriva. Här är dikten i sin helhet.

Låt dig ej af ytan fånga,

Tro ej tingens sken !

Vädersolar äro många,

Solen är blott en.

Gå till bottnen utaf tingen,

Pröfva vänners halt !

Många vänner, det är ingen,

En kan vara allt.

 

Men den enda, men den bästa

Vårda som en skatt !

Vid den stjernan ögat fästa

Uti storm och natt !

Sök i allt blott sjelfva kärnan ;

Skal är allt, som bräcks.

Finner du den rätta stjernan,

Följ den, tills hon släcks.

…………………………………….K.V Böttiger

Inte utan att dikten triggar min poetiska ådra. Den väcker något i mig i all sin enkelhet.

I min värld och mitt huvud säger den väldigt mycket om mellanmänskliga relationer. Den har ett djup och den är ändå enkel och lättillgänglig. Jag vet inte exakt när poeten Böttiger levde, annat än att det var under 1800-talet. Jag har sökt med ljus och lykta efter ledtrådar via Google men jag får nog söka andra källor.

Vad tycker du att diktens strofer säger dig?
Om du känner till var jag kan hämta mer information. Tipsa mig gärna 🙂

Skriv i en kommentar, eller varför inte skicka ett PM till mig på Facebook det vore intressant att höra hur just du tänker.

Följ och gilla:

En ny karriär som poet?

Det ska vara en poet i år. Det skrivs poesi som aldrig förr och det är väldigt uppskattat. En ny era tar sin början? Ja, vem vet, det får historien utvisa.

David Väyrynen från Hakkas släppte sin debut Marken i somras, boken har hittills sålts i 1.800 exemplar, legat på topplistorna över flest sålda böcker och den har även fått många fina recensioner. Han har medverkat ett flertal gånger i både radio och TV, bland annat i Babel. Nu senast fick David NSD:s kulturpris. Som norrbottning är jag förstås väldigt stolt.

David är bara ett exempel av många. Poesi är inne. Kanske för att den talar till människors hjärtan. Att dikter säger så mycket med ganska få ord? För att poesi kan man både läsa och lyssna till. I sistnämnda fallet ska det helst vara poeten själv som läser – så klart. Och “Marken” har även kommit som ljudbok, inläst som sig bör av poeten själv. Och som E-bok.

Poesi kan även med fördel tonsättas. Men det ska göras med känslig hand och känsligt öra enligt min mening. Då kan det bli riktigt bra.

Själv köpte jag min första bok med dikter i somras. Det var I morgon ska jag vara lycklig av Sam Carlquist med svårmodiga men underbara dikter som jag tagit till mig. Nu får jag ge mig i kast med Marken och se vad den ger mig.

Kanske dags att sadla om från barnboksförfattare till poet. Tycker att jag “bara” läser om manliga diktare i nutid och dåtid. Behövs kanske mer kvinnlig prägel på poesin. Men först ska jag i alla fall skriva färdigt den bok jag håller på med och fortsätta att i olika forum berätta om min debutbok I Rävens Spår…

Följ och gilla: