Men om det bara är en tanke?

Vi människor är experter på att tänka. Vi ältar det förgångna och oroar oss inför framtiden. Ofta är våra huvuden fyllda av tankar som rusar hit och dit, huller om buller. Och ibland tänker vi oss sjuka. Vi blir stressade, vi blir utbrända och vi får ångest. En del av oss tänker tills vi inte orkar mera…

Vilket liv vi har, eller egentligen, eller egentligen vilket liv vi skapar åt oss. Inte ett lyckligt liv, det är som att vi inte unnar oss att vara lyckliga, som att vi är alldeles för lättsinniga och ansvarslösa om vi skrattar och är glada. Nej, vi ska helst gå med en bekymmersrynka mellan ögonbrynen och noggrant tänka igenom vad vi ska göra, baserat på dåliga erfarenheter ur det förgångna som skapar prognoser inför vad som kan gå åt fanders i framtiden om vi inte noga tänker oss för. Ibland vågar vi inte göra det vi drömmer om, just av rädsla för vad som kan ske om vi gör det.

Om vi istället kunde vara mera som barn och tänka glada tankar, upptäcka allt roligt och se världen med nya ögon, låta oss överraskas, skulle vi då drabbas av något hemskt och otrevligt, eller skulle vi få ett rikt liv?

Allt detta har farit genom mitt huvud medan jag lyssnat på boken BARA EN TANKE av Dennis Westerlund. Jag har fått en hel del härliga aha-upplevelser och orden “bara en tanke” far genom mitt huvud titt som tätt. Jag tror rentav att jag lärt mig något nytt och bra! Därför kan jag med glädje rekommendera dig att lyssna eller läsa på boken. Länkar hittar du HÄR!

Följ och gilla:

När den sista stjärnan slocknar

Med några dagar kvar till Tjugondag Jul, eller Tjugondag Knut är det många som inte orkat vänta. Många har plockat bort julgrejorna redan denna helg, eller dessförinnan. Och ljuset är på väg, vi får allt fler ljusa timmar per dygn. Idag är det Trettondag Jul och här i Luleå, Norrbotten har går solen upp 9:39 och ner 13:34. Jämför vi med Vintersolståndets 9:55 och 13:03 har vi redan fått 47 fler ljusa minuter per dygn. Nu går det med raketfart och vi får 5 nya ljusa minuter per dag.

Men det finns en djupare innebörd i detta med mörker och ljus. En kär vän som heter Irene brukar skriva sina morgonbetraktelser på Facebook och idag innehöll texten detta:

Mörker kan inte fördriva mörker. Endast ljus kan göra detta. Hat kan inte fördriva hat. Endast kärlek kan göra detta.

Så sprid ditt ljus efter bästa förmåga. Det finns människor som vandrar omkring och ser allt i nattsvart mörker och som inte orkar ta sig upp till ljuset. Det finns människor som har ett outgrundligt hat mot allt och alla. Och alla behöver vi kärlek. Att ge är att få!

Den sista stjärnan behöver inte slockna om vi hjälps åt att hålla den brinnande…

Följ och gilla:

Nyårsnatten är fylld av magi och löften

Idag skriver vi 2018 och det nya året har börjat. Hur kommer det att bli? Vilka glädjeämnen och sorger ska vi möta? Det vet vi inte säkert utan det som kommer det kommer.

Så har vi nyårsnatten. Strax efter klockan 24.00 kan vi lyssna in det nya året och även om vi inte helt kan förutse årets glädjeämnen och sorger kan vi bestämma oss för hur vi ska möta dem. Vi kan låta glädjen få stor plats och inte låta sorg och förtretligheter helt förlama oss. Tanken styr oss, det är viktigt att tänka på… Häri ligger magin…

Traditionsenligt företog mannen och jag en skön nyårsdagspromenad. Gymmet är stängt och då brukar jag få sällskap av honom. Under trevligt småprat traskade vi omkring i skogen.

Även om jag inte välsignar oljudet från skotrar, är jag glad över skoterspårens “promenadvägar”. Hem kom vi med härligt röda rosor på kinderna. Mysigt.

Imorgon är det vardag igen med allt vad det innebär. För mig blir det jobb och skrivande på nya boken. Funderar också på hur länge julpyntet ska få vara kvar. Kanske över Trettondagshelgen, jag får se. Hur brukar ni göra?

God fortsättning på det nya året!

Följ och gilla:

Burken & Bokslutet

Eftertänksamhetens timme är snart slagen. Dagen före nyårsafton är det lätt att hamna i tankar på hur det gamla året varit. Lätt att se det som varit dåligt och inte det som varit bra. Men här har jag en idé om hur vi kan minnas de bra sakerna bättre.

Börja det nya året med en tom burk – fyll den sedan under året med små lappar med bra saker som händer dig, saker du är tacksam över. Töm sedan burken på nyårsafton 2018 och se alla härliga och fantastiska saker du upplevt under det gångna året. Ett slags bokslut med hjälp av små söta “fusk”lappar av kärlek ❤

Gillar du bättre att skriva i en bok? Skaffa dig då en vacker anteckningsbok och döp den till “Tacksamhetsdagbok”. Skriv sedan in saker du är tacksam över, helst varje dag/kväll.

Bra och kärleksfulla nyårslöften för din egen skull! Men som spiller över på andra människor,,,

Följ och gilla:

Insnöad, int’ jag int’

När jag tittade ut i morse såg jag att det snöat ungefär ett par decimeter under natten. Och det fortsatte att snöa. När jag kikar ut i mörkret nu mot gatlyktan nu sent på eftermiddagen, ser jag vita flingor som faller med god hastighet. Men på frågan om jag är bokstavligen insnöad får jag lov att svara nej. Jag njuter i fulla drag av det vackra vita, för det mesta.

Vi här uppe i Norrbotten är vana vid snö och vet hur vi ska bli av med den så vi kan ta oss fram per fot samt färdas med bilar och andra fordon. Det kallas snösvängen ute på vägarna och på gården får vi skotta själva. Det går för det mesta bra. En helt annan sak för sörlänningar som har en snösväng anpassad för att det nästan inte ska snöa alls under vintern. De blir bokstavligen insnöade ganska lätt och kommer ingenstans om det kommer mer snö än beräknat. Och det gör det alltid varje vinter…

Så allt är relativt då det gäller att vara bokstavligt insnöad, eller inte. Nu har vi klarlagt det. Men somliga norrbottningar/norrlänningar kan tycka att det är våldsamt roligt att reta sörlänningarna för deras “snöovana”. Inte jag då, men många andra…

Sen har vi då den bildliga delen av att vara insnöad. Den är också relativ fast på ett annat sätt. Här handlar det om vad andra tycker ligger i begreppet. När är en person insnöad och när är en person bara udda, speciell och intressant? Konstnärer, författare och skådespelare, är de någonsin insnöade? Vanliga människor? Alltid nåt att fundera över ifall vi har tid och lust. Jag själv finner människor som är speciella på det ena eller andra sättet oerhört intressanta. Det finns tillräckligt många av oss som liksom är “stöpta i samma form”. Så enligt mig är (nästan) ingen bildligt insnöad.

Men nu ska vi se fram emot nya året 2018 och allt vad det har att ge, om vi bara har ögon och öron öppna och är där det vi vill ska hända – händer 🙂

Följ och gilla: