Sorgen och glädjen vandra tillsammans

En strof ur en melodi som “min” kör Chorisma – men även många andra har sjungit, men också något som kännetecknar hela livet. Vi möter det som kommer i vår väg. I ungdomens dagar är vi sorglösa och har inte så mycket bekymmer. Ju äldre vi blir desto mer har vi hunnit samla på oss av både positiv och negativ art.

Ärligt talat…

Jag tycker att just den här tiden, innan ljuset hunnit påverka till kropp och själ är den jobbigaste.  Det går ganska tungt och det gäller att ta tillvara på ljusglimtarna i tillvaron. Någonstans känns det också som att ju äldre jag blir, desto större kraftansträngning krävs för att “hålla huvudet över vattenytan”. Dessutom är det en viss eftersläpning. Välmående och lust kommer inte direkt bara för att det blir ljusare, det dröjer lite. Och innan dess finns inte så väldigt mycket ork hos mig till att förbättra läget.

Men nu är jag äntligen på rätt väg och känner mig motiverad. Tack och lov har jag ett helt batteri av må-bra saker i min verktygslåda att utnyttja. Kanske några skulle fungera för dig också när du behöver en positiv energiboost 🙂

  • Promenader eller annan fysisk aktiviteter ute i friska luften då det är ljust
    Själv har jag kommit igång med promenader med och utan stavar. Och jag förlänger dem allt eftersom. Men det funkar förstås utmärkt att springa, åka skidor etc för den som kan och vill.
  • Lyssna på ljudböcker som ger bra “tänk”
    Här hittar du min senast avlyssnade ljudbok som jag faktiskt lyssnat på två gånger. Så bra var den och handlar faktiskt om just tankar. Älskar att lyssna då jag promenerar. Finns även som bok ifall du hellre läser.
  • Andningsträning kör jag året runt
    Att andas rätt och effektivt är liksom inbyggt i mig sedan länge. Ett ämne som jag för övrigt föreläser och utbildar i. Kanske du har lyssnat på mig någon gång och gjort Hälsoresan?
  • Sova tillräckligt och äta nyttigt
    Viktiga saker och det känns bra att mat- och sovklockan äntligen har kommit i ordning nu. Just nu gäller powernap på dagen förutom nattsömnen och återgång till en mera strikt lchf-kost för mig.
  • Att sjunga i “min” kör Chorisma ger mig väldigt mycket
    Sång ger verkligen en mental kick för oss som gillar att använda rösten. Att sjunga i kör ger mycket av sångglädje och social samvaro för oss som gillar att göra saker tillsammans. Jag började om i Chorisma i december och det har lyft mig en hel del.

Har jag varit för ärlig nu?

Många bloggare och andra som syns och hörs ute på nätet visar enbart upp en sorglös och perfekt fasad. Men det måste bli ändring på det. Alla kan inte vara glada och perfekta jämt. Då spricker fasaden till slut. Hoppas ni håller med ni som läser detta.

I vår familj går vi nu en extra tung tid tillmötes då en nära släkting har drabbats av inoperabel cancer. Det är tungt både för den drabbade och dem som står närmast. För oss som bli kvar gäller det att leva vidare trots allt. Då är det bra att vara i så god fysisk och mental kondition som möjligt så vi kan finna glädje i tillvaron trots sorgen som vi känner av redan nu.

Sorgen och glädjen vandra tillsammans…

I skogen där jag finner ro
Följ och gilla:

Den perfekta boken om du vill komma nära

Om vi kan förmedla tankar då vill vi gärna förmedla goda och snälla sådana. Så fungerar de flesta med några undantag. Tankar förmedlar vi till andra via ord och gester. Vi har stort ansvar för vad vi förmedlar tycker jag.

Barn är väldigt mottagliga för vad som sägs och visas. Vi som har egna barn, eller barnbarn, eller umgås med barn på olika sätt har ett stort ansvar i att dela med oss av det som barnen kan ta med sig på vägen mot vuxenlivet, sådant de kan plocka fram och tänka tillbaka på med glädje. Därför har vi särskilt stort ansvar för vad vi förmedlar till barn.

Att läsa för små barn är ett mycket bra sätt att dels förmedla tankar och att komma komma nära. Jag har skrivit boken I Rävens Spår – en äventyrssaga med just den “baktanken”. Boken har en mycket talande bild på framsidan, men annars inga bilder. Min tanke är att det ska ge fantasin utlopp, att skapa egna.

Du köper boken till bästa pris via Bokus och om du vill ha ett signerat exemplar kan du beställa den av mig. Beställningslänkar i högermenyn om du sitter vid din dator, längst ner på sidan om du läser detta via mobilen. Boken finns även som E-bok.

Länk till mer läsning:

I Rävens Spår

 

Följ och gilla:

När den sista stjärnan slocknar

Med några dagar kvar till Tjugondag Jul, eller Tjugondag Knut är det många som inte orkat vänta. Många har plockat bort julgrejorna redan denna helg, eller dessförinnan. Och ljuset är på väg, vi får allt fler ljusa timmar per dygn. Idag är det Trettondag Jul och här i Luleå, Norrbotten har går solen upp 9:39 och ner 13:34. Jämför vi med Vintersolståndets 9:55 och 13:03 har vi redan fått 47 fler ljusa minuter per dygn. Nu går det med raketfart och vi får 5 nya ljusa minuter per dag.

Men det finns en djupare innebörd i detta med mörker och ljus. En kär vän som heter Irene brukar skriva sina morgonbetraktelser på Facebook och idag innehöll texten detta:

Mörker kan inte fördriva mörker. Endast ljus kan göra detta. Hat kan inte fördriva hat. Endast kärlek kan göra detta.

Så sprid ditt ljus efter bästa förmåga. Det finns människor som vandrar omkring och ser allt i nattsvart mörker och som inte orkar ta sig upp till ljuset. Det finns människor som har ett outgrundligt hat mot allt och alla. Och alla behöver vi kärlek. Att ge är att få!

Den sista stjärnan behöver inte slockna om vi hjälps åt att hålla den brinnande…

Följ och gilla:

Nyårsnatten är fylld av magi och löften

Idag skriver vi 2018 och det nya året har börjat. Hur kommer det att bli? Vilka glädjeämnen och sorger ska vi möta? Det vet vi inte säkert utan det som kommer det kommer.

Så har vi nyårsnatten. Strax efter klockan 24.00 kan vi lyssna in det nya året och även om vi inte helt kan förutse årets glädjeämnen och sorger kan vi bestämma oss för hur vi ska möta dem. Vi kan låta glädjen få stor plats och inte låta sorg och förtretligheter helt förlama oss. Tanken styr oss, det är viktigt att tänka på… Häri ligger magin…

Traditionsenligt företog mannen och jag en skön nyårsdagspromenad. Gymmet är stängt och då brukar jag få sällskap av honom. Under trevligt småprat traskade vi omkring i skogen.

Även om jag inte välsignar oljudet från skotrar, är jag glad över skoterspårens “promenadvägar”. Hem kom vi med härligt röda rosor på kinderna. Mysigt.

Imorgon är det vardag igen med allt vad det innebär. För mig blir det jobb och skrivande på nya boken. Funderar också på hur länge julpyntet ska få vara kvar. Kanske över Trettondagshelgen, jag får se. Hur brukar ni göra?

God fortsättning på det nya året!

Följ och gilla:

Uti storm och natt!

Vissa ord kan betyda extra mycket för en. För mig är det en textrad från en skål som bara plockades fram i juletid i mitt barndomshem. Den skålen står numera alltid på hedersplats i min bokhylla, på en speciell hylla med barndomsminnen.

Den är nött och skålens dekorationer suddiga, men vad gör det. Jag vet hur den såg ut från början. Men det är sleven i skålen som innehåller textraden jag syftar på, “Sök i allt blott själva kärnan”. För en del år sedan sökte jag på just den textraden och fann då att den kom från en dikt av K.V Böttiger och när jag läste hela texten fick jag en aha-upplevelse. Den sade mig så väldigt mycket. Tänk att en dikt kan säga så mycket med några få ord som somliga behöver en hel bok för att beskriva. Här är dikten i sin helhet.

Låt dig ej af ytan fånga,

Tro ej tingens sken !

Vädersolar äro många,

Solen är blott en.

Gå till bottnen utaf tingen,

Pröfva vänners halt !

Många vänner, det är ingen,

En kan vara allt.

 

Men den enda, men den bästa

Vårda som en skatt !

Vid den stjernan ögat fästa

Uti storm och natt !

Sök i allt blott sjelfva kärnan ;

Skal är allt, som bräcks.

Finner du den rätta stjernan,

Följ den, tills hon släcks.

…………………………………….K.V Böttiger

Inte utan att dikten triggar min poetiska ådra. Den väcker något i mig i all sin enkelhet.

I min värld och mitt huvud säger den väldigt mycket om mellanmänskliga relationer. Den har ett djup och den är ändå enkel och lättillgänglig. Jag vet inte exakt när poeten Böttiger levde, annat än att det var under 1800-talet. Jag har sökt med ljus och lykta efter ledtrådar via Google men jag får nog söka andra källor.

Vad tycker du att diktens strofer säger dig?
Om du känner till var jag kan hämta mer information. Tipsa mig gärna 🙂

Skriv i en kommentar, eller varför inte skicka ett PM till mig på Facebook det vore intressant att höra hur just du tänker.

Följ och gilla: