Vad krävs för att tina ett fruset hjärta?

|Inlägget är reklam för Bokus och innehåller annonslänkar|

När jag får tillfälle att läsa något som både är hemskt och vackert. När något gör ont och gott på samma gång. När något ger sorg och glädje i samma strof. När tårarna värker bakom ögonlocken samtidigt som munnen ler igenkännande och jag fylls av eufori. Då känns det som att jag kommit rätt, kanske för första gången i mitt liv?!

I eftermiddags kom den då i min brevlåda, Sam Carlquists andra diktsamling Gud bodde i Rågsved som utkom 2015. Direkt efter middagen började jag att läsa och har hunnit med hela första kapitlet. Och jag är helt uppfylld av texterna… Sam har ett speciellt sätt att skriva och hans Gud är inte mer än människa, men ändå så mycket mer… Och hur ska jag tolka den skarpa svarta duala fläcken som syns på omslaget mellan händerna? Hur skulle du tolka den?

Jag vilar mig från att läsa en stund medan jag skriver detta. Det känns som att det behövs för att sedan kunna ta in en bit till och en bit till… Och allt eftersom tinar mitt frusna hjärta…

Jag har tidigare läst Sam Carlquists I morgon ska jag vara lycklig som utkom 2016. Och det har visat sig vara helt rätt ordning att läsa diktböckerna. I alla fall för mig 🙂

Följ och gilla:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *